Fotbolls-VM ska spelas på naturgräs har FIFA bestämt. Arenorna är dock inte väl lämpade för gräsplaner. För att få en så tunn överbyggnad som möjligt och för att lätt att kunna byta ut gräset, får många arenor grässvål odlat på plast som rullas ut på en dräneringsmatta för att inte bli mer än 10-12 cm hög. Det liknar hur man bygger ett grönt tak.
Qatar 2022 förbrukade mycket vatten och FIFA har lagt stora pengar på forskning inför 2026. Men det visar sig att hållbara system har svårt att klara höga funktionella krav. 1.8 miljarder människor tittade på VM finalen2022, man får helt enkelt inte misslyckas. FIFA WC 2026 har 5 miljarder kronor i budget.
Det blir tillfälliga gräsplaner på de flesta arenor då många är gjorda för konstgräs. Många blir även förstärkta med fibrer på något sätt och alla måste vara väl förberedda på att snabbt byta ut gräset. Lokala odlare måste förbereda gräs odlat på plast och alla arenor kommer att få individuella lösningar, tvärtom vad man planerade. Typlösningar visar sig som vanligt ha stora begränsningar. En spännande ändring för planeringen är att generalrepetitionen blir redan 2025 i samband med World Club Cup 2025.
Jag skrev om utmaningarna för ett år sen och under 2024 har jag haft möjlighet att följa forskningen genom doktoranderna på Michigan State University (MSU) och University of Tennessee. Jag tror resultaten från växthusen i Tennessee inte får så stor betydelse som man först trott för de stängda arenorna. Det är lite för stor utmaning att garantera bra gräsplaner i helt stängda arenor. Troligen planerar man för några byten av gräsytan på dessa arenor.
Man vet av erfarenhet att det kan gå snabbt när gräset ger upp. Vid Super Bowl 2023 började gräset ruttna i tredje perioden och det var installerat bara 8 dagar tidigare.
Den viktigaste forskningen sker nog hos MSU där olika sorters gräs odlas på plast och rullas ut på olika substrat. Att odla på plast ger en 5 cm tjock grässvål som mest består av rötter, skott och utlöpare som ger en mycket stark vrid- och slittålighet som passar fotbollsspelet. Slitstyrkan är även en fördel vid hantering, frakt och utläggning på en arena. Man utreder nog vilka metoder för fiberförstärkning som passar för att förlänga en spelperiod för att kunna göra individuell planering för olika arenor i de fall gräset börjar svika under turneringen.
Grässorterna följer växtzonerna och höjdskillnaderna. Främst i Mexico på 3000 m höjd blir det annorlunda underlag med ett japanskt ”ogräs” Kikuyu. C4 gräsen (warm season) blir lite olika typer, antagligen samma som i Qatar 2022, Tahoma 31, men även Northbridge eller Tifway 319 kan bli aktuellt. För C3 gräs (cold season) blir det Kentucky Blugrass (Ängsgröe) med inslag av Perennial Ryegrass (Rajgräs) beroende på hur öppen arenan är och om gräsmattan planeras bytas ut. Att sy in fiber har man hunnit prova ut endast på C3 gräs där behovet troligen är störst.
Det som är svårt att ändra på och anpassa för arenorna är spelschema och vissa arenor har 6 matcher på 16 dagar eller som mest 9 matcher på 5 veckor. Finalarenan i New Jersey har 8 matcher på 5 veckor.
Beslutet att göra 2025 till testturnering kom lite överraskande i höstas och det blir som vanligt driftorganisationerna som får ta smällen. Gräsodlarna som ska leverera gräs fick plötsligt ett nytt skarpt datum för leveranser och det är inte helt enkelt att korta ner tiden på en gräsodling. I Sverige behöver man ca 18 mån dvs två växtsäsonger innan gräset är moget för leverans. Det var inte heller klart vilka odlare som skulle leverera till vilka arenor, så telefonerna gick varma 1 okt för att reservera bra gräsleveranser.
Alla möjligheter till praktiska förberedelser försvann helt enkelt. Turneringens planer ska ha så lika spelbarhet som möjligt. Det gäller både träningsplaner utanför arenorna, stängda arenor och arenor med helt olika förutsättningar. En lite onödig svårighet är alla arenor som har för små planer då de främst används för American Football och byggda för konstgräs. Man behöver ta bort stolrader längst ner och förlorar inkomster, så man vill ha så liten överbyggnad för gräsplanen som möjligt.
Forskarna provar 12 och 30 cm sand under grästorven som man rullar ut men även en dräneringsmatta helt utan sand som liknar en profil som används på gröna tak. De olika underlagen ger vid tester liknande spelytor men det blir nog svårt att få egenskaperna att vara stabila under ett flertal veckor. De rent fältmässiga testerna av bevattningsrutiner, dräneringskapacitet för olika regnscenarior, artificiell belysning osv har inte hunnit provas ut pga tidigareläggningen med krav på färdiga arenor redan 2025.
En faktor av mycket stor betydelse som inte hinner provas ut, är tillväxtreglerarnas möjlighet att förbereda gräs för att växa i skugga. Utan dessa riktlinjer noga utprovade för arenor med tak och mycket skugga måste man vara väldigt duktig på att förstärka gräs med fiber eller snabbt byta ut det och få det spelbart på kort tid.
Så fram med popcorn kvällen 13 juli 2025 och titta noga på gräsmattan i finalen då MetLife stadium har haft nio matcher spelade under turneringen. Även Mercedes-Benz stadium i Atlanta (sex matcher) och Lumen Field i Seattle (sex matcher) ska vara samma planer som ska användas vid VM 2026.