Fotbolls-VM i Qatar spelades på samma gräs i alla åtta arenor, som flögs in från USA. Nu ska 16 stadion vid World Cup 2026, från Mexico i söder till Canada i norr ha likvärdiga spelytor. Det blir en utmaning för samma gräs fungerar inte på alla platser.
Tahoma31 är ett warm season Bermuda gräs som odlas på tät plast för att rötterna ska hindras växa djupt och tvingas att vävas ihop med skott och utlöpare i en 5 cm tjock kaka i stort sett befriad från växtjord. Fördelen är att kakan blir extremt slitstark fysikaliskt och inga torvor riskerar lossna under en match. Den är enkel att hantera när den torvas av och flyttas och är relativt lätt, Dessutom är kakan väldigt elastisk och inte lika hård som en väldressand gräsmatta på sand. Det gör att skaderisken minskar betydligt. Odlingsmetoden har utvecklats för American football där just head injury concussions varit ett problem i många år. Statistiken visar att konstgräs är ännu sämre än hårda naturgräsplaner. Så National Football League har exempelvis vid SuperBowl en tillfällig gräsmatta som bara används i 24 tim. Vid finalen 2023 etablerades Bermuda gräset i Kalifornien, flyttades till Arizona och fick en vinter med stödsådd av Rajgräs (coolseason grass) för att säkert vara grön vid leveransen till finalarenan i slutet av Januari.
Med dessa erfarenheter beslutade FIFA att alla planer vid World Cup 2026 ska ha naturgräs. Men det ska vara spelbart i 60 dagar, inte endast 24 timmar!
Antalet lag har utökats så det kommer behövs 16 stadion och 144 träningsplaner i anslutning till dessa. Här börjar det bli intressant eftersom de 16 stadion är utspridda från Mexico till Canada. Det gör att samma recept på gräsodling och torvmetoder knappast går att använda. Dessutom är hälften av stadion byggda för American Fotball på konstgräs. Det gör att planen dels är för liten. Även om man tar bort några rader på läktarna så blir det inte mycket yta utanför plats att sprida slitaget på. Fem stadion är helt täckta och kan inte öppnas tillräckligt för att få i ljus till gräset. Dessutom ligger flera av stadion på breddgrader i norr där man använder coolseason gräs. Men vissa har inte rent gräs utan använder insydda fibrer så det finns är en hybridmatta. Men dessa har idag helt andra egenskaper än den slitstyrka och elasticitet som FIFA kräver.
Mer info om de 16 stadion finns här:
Problemet är att ingen provat att odla coolseason gräs på plast enligt NFL receptet eller vet hur om hydridvarianter fungerar med den typen av gräskaka och om det går att sy in fibrer och hur mycket som man bör använda. Wimbeldon Stadion i England har nyligen torvat med någon typ av grästorv som ska likna metoden, men ingen detaljerad information har ännu gått att få fram om hur man gjort.
FIFA har gett några forskare i uppdrag att ta fram rekommendationer för de olika stadion. Uppdraget har gått till Michigan State University och University of Tennesee som var med när Chrysler stadium torvades om med gräs vid fotbolls-VM 1994. Man bygger två stycken växthus i fullskala för att kunna simulera stadionmiljöerna. Förutom ljuset och temperaturen är luftfuktigheten en av de faktorerna som måste undersökas. Enligt Prof Trey Rogers hos MSU ska man börja i totalt mörker och med så dåliga förutsättningar som möjligt för att inte riskera några som helst överraskningar i skarpt läge. Man har sedan ett år tillbaka försöksodlingar med olika gräsblandningar på plast där man utreder slitstyrka och elasticitet/dämpning. Det är främst varianter av Bermuda gräs som är ett warmseason gräs, men även ren Kentucky Blue grass och i kombination med Rajgräs, samt förstärka med plastfibrer. Växthusen är inte klara ännu så ljus, temp och fuktighet som varierar stort mellan de olika stadion (breddgrad, öppna/stängda osv) har inte ännu börjat undersökas för att kunna ge odlingsrekommendationer. Följ en av forskarna Ryan Bearss här
I Qatar fanns det tidigt kritik mot bla arbetsförhållande i landet när nya fotbollsstadion byggdes. Inför World Cup 2026 har redan Mexico fått erfara protester som påpekar att den bevattning som kommer att gå åt till fotbollsplanerna innebär att det inte blir något dricksvatten över till delar av Mexico city befolkningen på 22 miljoner. Det här har redan fått stor uppmärksamhet internationellt och man har inte ens börjat bygga stadion i Mexico City och Guadalajara.
I Canada kan varken Vancouver eller Toronto ha warmseason grass och i Mexcio city hamnar stadion på 3000 m höjd, så utmaningar finns onekligen. Det ska bli kul att se slutresultatet. Min gissning är att man nog kommer att behöva byta ut gräset minst en gång i de stadion i USA som även har slutspelsmatcherna. Det borde gå att göra en lucka i schemat för att rulla på nytt gräs, för 60 dagar med mycket slitage och samma egenskaper i slutet av perioden under så olika förutsättningar låter inte rimligt.
Kul att följa dig och ta del av dina funderingar!
Med en golfskötselbakgrund som nu nästa på heltid ägnar mig åt fotbollsskötsel konstaterade jag tidigt att det är ett stora skillnader på utmaningar, byggnation och skötsel när man jämför dessa sporter som båda spelas på gräs. Ser dock endast fördelar med att ha golfen som bakgrund, den är före i så mycket!
Mycket har hänt sedan förra gågnen VM -94, där och då var kravet på planerna mindre och det har tagits många kliv framåt sedan dess. Arenan Brolin nätade efter en nu ökänd frisparksvariant spelades på lastpallar. Jo, det är sant.. tänk dig en lastpall med pallkrage som är utformad som en octagon. Hela planen odlades utanför arenan i en sand växtbädd iblandat med ”mech”. Planen flyttades in och skötsel för att få bort alla skarvar genomfördes. USA är omställningar moder, att ställa om Madison Square Garden från is till basket tar 90 min.
Alla minns hur Premier Leauge planerna såg ut på 80 talet, redan då började man blanda in någon form av fiber i växtbäddarna. Detta tag från häst branschen där underläget önskades vara väldigt stabilt och firm. Denna armering utvecklade planerna och gjorde de mer tåliga för slitage i olika väderlekar. Finns nyare och bättre varianter av denna teknik nu men bygger på samma princip. I somras besökte jag Obama beach, tusentals turister går på dessa sanddyner och gångstråk. Flertalet av dessa gräs belagda gångvägarna är med inblandning av fiberturf. Förstår att vakterna var något skeptiska till mitt agerade då jag sågs ligga på alla fyra för att kolla blandningen. Golfen ligger efter här!
I din reflektion beskriver du fibrer som man syr ner, även detta är en tekniks som kommer från 80 talet, genom en stor symaskin sy ner konstgräs-strån gör att man får ett en armerad yta som håller samman och skyddar grässtråna och vid hög användning inte ger dessa ”divots” (jobbar du någon gång med fotboll säger aldrig divots om skador som liknar dessa de får en groundman att gå i taket).
Lägg där även till att ett konstgräs-strå ger en estetisk fördel med att se grönt ut. System på 80 talet byggde på att konsgrässytemet sys ner till ett djup av 18cm som har idag förfinats efter försök på MSU och STRI (när STRI var oberoende) till ett djup mellan 6-9cm beroende på om du syr med ett ”twisted yarn” eller inte. Tekniken som du beskriver är benämnd som ”lay-and-play” kan uppnås på de sätt som du beskriver men är mest förekommen i att man på ett gräsfält anlägger ett glest konstgräs som man sedan fyller men ren sand och sår i denna. På traditionellt sätt skördas och flyttas denna till arenan och kan installeras idag och spelas på i morgon. Dock görs detta idag även i Sverige, ca 4 arenor använder sig av denna princip. Från Mello på Friends Arena till första användning är mindre än 35h med 100% naturgräs
Arenor används idag till så mycket mer än bara fotboll, snabba omställningar och att kunna gå från ett underlag till ett annat är och förblir det stora samtalsämnet när man jobbar med arenor i kombination av fotboll. Byggen som Spurs, Bernabeu tar just omställningar till en helt annan nivå. I min värld ljusår ifrån min bakgrund inom golfen, där vi har massa att lära. Att jag nämner just dessa två arenor är av den agronomiska förutsättningar de tänks skapa. Spurs/Bernabeu som delar upp sin plan i delar och skjuter in denna och med hjälp av växtbelysning sköter sin plan i garaget/under mark under andra evenemang. Denna skötsel går att skriva hur mycket som helst, artificiellt ljus, spectrum, luftcirkulation, strategier gällande växtnäring. Omställningar är förutsättningar – bokstavlig talat i detta fallet är tid pengar.
Qatar nyttjade både warm and cool season grass i kombination, det är väldigt vanligt att just detta görs i kombination av varandra och i fullt nyttjande. Träningsanläggningar runtom om i södra europa gör detta varje säsong. Utmaningarna Qatar hade i detta fallet var att arenor var så AC ventilerade att detta påverkade. Värmen kunde reglers med planvärme både kallt och varmt. Växtbelysningen gjorde sitt till då de nyttjade HPS tekniken som genererade värme. Men just nyttjade av AC för publiken och att denna sattes på och av blev en stressfaktor för planerna.
Det finns otroliga utmaningar med att odla gräs inne i arenor, SuperBowl nyttas endast för en match. Här blir det mer nyttjade under en längre period. De finns tre faktorer som har stor betydelse, tillgång till naturligt ljus, ventilation och pH i vattnet.
Med bakgrund i golfen, visst har vi haft ett träd eller två som har skuggat i kombination av sämre ventilation. Detta är inget i jämförde med en arena, mellan 50-60 höga läktare och tak (även om det är transparent) gör dessa skillnaderna enorma och detta förblir den största skillnaden mellan dessa sporter. Visst kan man på artificiellt sätt tillgodose visst behov men aldrig fullt ut. Normala förhållande på de största arenor innehar ett DLI under 10 DLI (Daily Light Integral). Plantan är ständigt stressat pga denna absolut största faktor. Växtbelysning kan tillgodose med ytterligare 10 DLI men detta är ändå endast 50% av de dagliga ljus en planta får i jämförde med en green ute i det fria. Det är på detta område jag har lärt mig mest i jämförelse med golfen. Tror inte många greenkeeper vet ens vad DLI är eller vikten av vilka fotoner (spektrum) som träffar en planta och när detta sker på dagen.
Ventilation, för att en planta ska fungera måste den torka upp efter att den blivit fuktig, helt väsentlig och något som en greenkeeper aldrig tänker på. Inne på en arena är detta mindre självklart. Stänga dörrar, gate och allt annat är byggt för en inomhus miljö gör att man rent byggnadsteknisk måste hålla en viss RF på 30-40% medans utomhus ligger i maj-juli på 70-80% (mer i år kanske 🙂 JA, på artificiellt sätt kan man med hjälp av kanoner ventilera till följd av att det blir statiskt och att ej naturligt på så vis att gräset vid utloppet torkar ut av en snökanons ventilator för att i mitten av gräsplanen kunna mäta 1,2m/s. Studier har visat att de vi ofta tycker är vackert att säden vajar i vinden eller att rödsvingelruffarna böjer sig och skapar karaktär på golfbanorna faktisk har en växtlig betydelse och en viktigt del av en plantas välbefinnande.
Bevattningsvatten/dricksvatten i urbana miljöer/städer, utan att beröra värdet med upptaget av näring för planen med rätt pH så kan jag konstatera att de arenor som odlar gräs i arenor och därmed redan stressat av skugga och sämre ventilation även får stå ut med pH över 8-9. Detta är ej en försumbar faktor, vid justering av pH ser man över dagen stora skillnader. Detta är en ganska enkel åtgärd antingen med Co2 eller PeKacid. Anledningen till höga pH värden i stadsnäten är att högt pH förlänger livslängden på stadsnätet.
Att etablera en matta på en konstgräsplan är enklare än vad man tror, EM i Sverige 2013 etablerade man flertalet planer på konstgräs med gott resultat. När Sverige sökte för EM -25 var det på detta sätt man även skulle göra då. Hur kan jag berätta någon annan gång, lättare än vad man tror.
Där är inte utmaningen, personligen tror jag att man kommer genomföra VM med en ”Lay and Play” variant med säkerligen både cool season och warm season grass i kombination eller att man väljer att den ena eller andra ”fade away” som antingen använder sig av sydd hybrid twisted 6cm eller en carpet matta. För det är faktiskt ett krav att mattorna på FIFA nivå ska vara armerade. Detta betyder inblandning av fibrer/strån eller liknade se pågående VM i Australien tex.
Utmaningen är att ta arenorna (nu menar jag rent praktiskt), befintliga arenor med dess ventilation, stängda som öppna tak som vanligtvis är konstgräs till att odla naturgräs. Tro mig, kommer du direkt från någon golfbana och ska vara delaktig i att sköta skötsel inne i en arena och gör som du alltid har gjort kommer du göra misstag. Jag är ett levande exempel på detta….
Bert, vi måste ses!!!
Tack för intressanta kommentarer. Ser fram emot att träffas.