Golfbanekonstruktion

Uppgifterna enligt entreprenörer stämmer inte med de tester jag gjorde för 15 år sen när jag importerade Passive Capillary drainage (Hydrowick). Då gjorde kostanden för produkten att jag inte kunde motivera användningen jämfört med traditionella metoder för dränering. Men den kanske har förbättrats?

Tog ett snack med AI-chatbot som höll med, det är fortfarande svårt att motivera nyttan: https://share.google/aimode/8WFAXaSCR1SnBj12q

Hydrowick på Youtube: Passive Capillary Drainage Installation

När jag beskrev en äldre golfgreen med viss kompaktion och en genomsläpplighet på 25 mm/h, ville jag veta om Hydrowick var en precisvärd åtgärd för att öka dräneringskapaciteten och kunna klara ett regn på 25 mm/h. En vanlig golfgreen kan ta emot ett 25 mm regn bara genom att adsorbera vattnet i porerna. Men fortsätter det att regna med 25 mm/h så måste samma mängd kunna dräneras bort för att inte stående vatten ska uppstå på ytan. Det får bli det dimensionerande regnet för golfgreenens prestanda. Det är dock ett kraftigt regn, som brukar kallas ca fem års regn i Sverige (ca 63% chans att det upprepas var femte år).

Såhär svarade till slut AI-chatbot vid en jämförelse med att renovera dräneringslagret med 100mm rör.

I svaren från AI-Chatbot fanns en hel del gissningar som jag påpekade var tveksamma och det blev under ”samtalet” ganska dramatiskt ändrade siffror, jämfört med nyckeltal som troligen entreprenörer presenterade. Begränsningen är främst den smala öppna strumpan i mitten.

Det är viktigt att komma ihåg att Hydrowick har ett flertal kombinerade funktioner som ger unika egenskaper, men den största oklarheten verkar vara att det påstås ge en hävert effekt med Hydrowick. Det går att erhålla om man lindar plast runt repet för att undertrycket ska stanna kvar, men då har man egentligen byggt ett rör som förmedlar ett undertryck som kan flytta vatten med kapillära krafter. Det går att göra med ett vattenlås i brunnen…

Hur mycket jag än gillar professor Ed McCoy som utvecklat Hydrowick har jag svårt att se tillämpningar utom i extremt speciella fall.

En bunker som har placerats olyckligt och inte kan få lutning på dräneringsrören ut, skulle kunna dräneras med kapillära krafter för att komma över en kant, men det tar lång tid. Även fördelen att kunna dränera långt under fältkapacitet är tveksam för då är jorden så kompakt att gräset mår dåligt av begränsat gasutbyte. Även detta tar för lång tid när det endast är kapillärkrafter som ska för bort vattnet. Så tyvärr kan jag fortfarande inte räkna hem produkten.

Medlemsavgifterna räcker i många fall inte för att skapa hållbar förvaltning av golfbanor. Frågar man chatbot-AI så hade en bättre ekonomistyrning klargjort för medlemmar vad det egentligen kostar. Främst saknas fonderingar, kostnader för planerat underhåll som inte är säsongs baserat och långsiktiga investeringsplaner.

https://share.google/aimode/orZIdjx1eLJVgaOD0

Den största skillnaden mot traditionell förvaltning av en fastighet eller markanläggning är att golfbanan är delvis ett biologiskt system som hela tiden påverkas av varierande omständigheter. Det behövs en relativt stor summa i budget för att disponera utifrån kortsiktiga behov. Men det betyder inte att långsiktiga underhållsplaner blir betydelselösa, men de syns inte tydligt i bokföringen.

Bevattningsystemen är idag ofta är slitna och har stora oplanerade underhållskostnader. Det är egentligen inte svårt att redovisa alla löpande kostnader under året för kontoslaget. Prognosen för fonderingen som ska finansiera nytt bevattningssystem bör beakta vad nyinvesteringar eller reinvesteringar kostar. Någon gång i framtiden blir löpande driftkostnader större än vad avskrivningar plus drift kostar för ett nytt bevattningssystem.

Det finns bostadsrättföreningar och kommunala bostadsbolag med väldigt stora grönytor som inte bara är planteringar för blommor utan även används för rekreation och har funktionella krav. Dessa ytor ingår i underhållsplanerna som ofta sträcker sig 10-20 år framöver. En bostadsrättsförening sätter av runt 1-5% av sin omsättning till underhållsplaner. Kanske något för golfklubbar att studera?

 

Studying a golf ball (70 km/h, 6000 rpm, 30 degree angle) in slow motion creating a ballmark, it appears to be two phases with different impact on the golf ball.

In this video a heavily topdressed USGA rootzone with creeping bent and 4% (w/w) organic material, moisture at field capacity.

1. From hitting the surface to reaching the lowest point
2. From start moving up until leaving the surface

In the first part the ball is reducing speed and backspin when compating or displacing the surface, but the ball is also changing direction and sliding more forward into the front of the ballmark.

In the second part, when the ball no longer travels down and from a point when starts moving upwards, the strongest forces impacting the ball are when ball meets the wall of the front in the ballmark, and due to friction and cushiness of the wall, backspin is changed forward rotation and the ball jumps up at a speed and direction which will determin how far it will fly and roll before stopping. In this phase the sand content is important and will be displace upwards with a visible splash instead of compacted downward as in the first phase.

We know the physical properties of the top 25 mm (1 inch) of the turfgrass is strongly depending on thickness of thatch and mat layer. The sand content, amount organic material and moisture is possible to control to influence the physical properties. We also know different spices of turfgrass develop thatch and mat layers in different ways. And we know turfgrass is influenced by fertilizers and cultivation methods and plant growth regulators etc.

To understand playability in terms of how the green is receiving a golf shot, there is a need to study the dynamics of a ball mark-

Is there a Best Management Practice for a ”drop and stop (D&S)” value for a golf green? Not yet. In the future greens will not only be measured by speed and firmness, but also how they recieve the ball. If a standard approach shot with a wedge is predicted to bounce 3 m and then roll 2 m, it will have a strategic value (D&S 3/2) for tour players, and we all need to know what tour players want to know.

Enheter i jordanalyser är ofta snåriga. Typiskt ett jobb för AI att reda ut och beskriva hur man ska göra för att själv kalkylera olika nyckeltal och kvoter.

https://share.google/aimode/mvyqItcp2AWhyzYLl

Jag låste en doktorsavhandling och tvekade lite på ett angivet beräknat C/N värde för en försöksyta i Nederländerna. Lat som jag är lät jag AI göra jobbet.

Det räckte ta en skärmdump på jordanalysen, där analysmetod, mätvärde och enhet var angivna så fick jag direkt svar av AI. Dessutom med kompletteringen att det numera beräknas med lite andra omvandlingsfaktorer.

Klassiskt blev C/N 14,6 (stod 14,7 i avhandlingen) men det moderna sättet att beräkna C//N gav 12,4.

Nu har jag på 5 min fått 50 min över att investera. Valet står mellan sovmorgon eller att titta på någon sportsändning ikväll.

Bloggen har tidigare skrivit om soil biology , biostimulanter och jordanalys, och använt Dr Travis Shaddox och Dr Andrew McGuire som referenser. Kan det bli bättre än att få Dr. Shaddox att granska en artikel av Dr. McGuire?

Stop overthinking soil biology!

Podcasten Turfgrass Epistemology är nog den bästa källan som finns för kritiskt tänkande inom området. Medlemskap kostar mindre än bredbandet per månad. Det finns riktigt bra kurser ända från grunderna i soil science till mer detaljerade kurser i turfgrass nutrition. Turfgrass Epistemology – How do we know what we know

 

”…over time, the probability of agricultural diversification having no effect on crop yield increased”

Biodiversitet är något bra påstår många men AI har svårt att ge någon referens som inte bara är en text från ett särintresse. På frågan om det finns en meta-studie ger AI en referens till en artikel i Nature, som är en av världens främsta vetenskapliga journaler.

Meta-studien sammanställer flera andra studier i samma ämne och brukar vara ett bra sätt att orientera sig om nuläget i den aktuella frågan. AI tyckte att biodiversitet i jorden är samma sak som agricultural diversification men det är nog betydligt bredare begrepp. Det redovisades tio socioekonomiska faktorer, varav sex hade utvecklats positivt, men:

”…over time, the probability of agricultural diversification having no effect on crop yield increased”

Artikeln höll sig på en hög abstractionsnivå, så ingen redovisning av produkter, eller data om bakteriella funktionskategorier kunde identifieras. Kan AI vara mer konkret om hur analyser av biodiversitet går till och hur noggrant man kan identifiera olika bakterier? Trots allt har en handfull jord ca 100 miljarder bakterier och 10.000 olika sorter. Samma handfull jord har även 50 km svampsporer av 500 olika sorter.

AI svarade att DNA analys klarar idag att identifiera grupper av bakterier utifrån deras funktion, ex kvävefixerande. Det låter spännande, men vad kostar det? AI sa att det räcker med 500-800 USD och det behövs bara en analys för alla bakterier, svampar, alger, Protozoa, nematoder osv. AI får gärna föreslå vad som ska göras för att öka biodiversiteten. Tyvärr blev svaret lite väl generellt: mogen kompost, humic acids, phosphate, sand, simple sugars, liquid humates etc.

Man har alltså hittat funktioner men vet inte hur man ska påverka dem så man ser signifikanta effekter. Då finns givetvis heller ingen ekonomisk motivering av nyttan. Men kanske någon socioekonomisk nytta, som någon, oklart vem, har nytta av.

Forskaren Dr. Emily Holm vid Michigan State University undersöker nu om olika typer av stress aktiverar plantans försvarsmekanismer utan att behöva tillföra några substanser. Det kan vara förklaringen till att vältning av gräs leder till minskad förekomst av Dollar Spot.

Traditionellt försöker man ha en stark planta som klarar angrepp och räcker inte det används växtskyddsmedel för att dämpa skadegörarens angrepp. Moderna växtskyddsmedel är dock inte bara gift för att ta död på skadegörare. Istället försöker man med helt giftfria substanser aktivera plantans egna försvarsmekanismer så skadorna blir mindre av angreppen.

Ett försök med kraftig vältning på fairway visade för tio år sen att tillväxten avstannande helt och att inga angrepp av Dollar Spot dök upp. Men man kunde inte förklara varför. Trots att man gödslade, ville inte gräset växa. Länge trodde man att fuktigt gräs gynnande Dollar Spot. Att dagga av gräset var en självklar åtgärd för att minska problemen. Man provade även olika mängder dressand, varierade klipphöjder, ändrade mängd organiskt material och olika sätt att vattna för att hitta när fuktigheten skapade minst problem. Sen visad forskning att avdaggning inte hade någon som helst inverkan på mängden angrepp.

Dr Holm har arbetat med isbildning på vintern och den stress det innebär och är mycket insatt i hur en planta anpassar sig till långa perioder av stress och vilka substanser som ingår i processen. När hon studerade klippning verkade det som att plantan lite gav upp att försöka skydda sig eftersom stressen hela tiden återkom och plantan accepterade ibland skadorna och istället prioriterade att utveckla nya skott osv. För plantan är det största möjliga bladyta mot solen till så liten energiåtgång som möjligt det som prioriteras. Att reparera skadade blad när det går att utveckla nya för mindre kostnad är inte rationellt för plantan. Vi vet att gräs har en otrolig förmåga att anpassa sig till den plats där det befinner sig. Dynamiken i hur stress hanteras och vilka nivåer som är skadliga eller kan få positiva effekter då vi kan acceptera minskad tillväxt är inte alls kartlagd, men något som Prof. Rossi tror kan vara en riktigt stora faktor för framtida forskning.

Det skulle kunna innebära att välslipade aggregat som ger små skador kan accepteras av plantan för den hushålla med resurserna på ett ekonomiskt sätt. Dåligt slipade aggregat kan leda till större skador som inte kan accepteras och tar stora resurser från plantan som får andra negativa konsekvenser.

Enligt Dr Rossi skulle det här tankesättet kunna öppna helt nya metoder för att sköta gräs. Istället för att använda tillväxtreglerare, så gäller det att forska fram vilken typ av stress som istället får plantan att anpassa sig med mindre tillväxt. Vältningen och effekterna på Dollar Spot skulle därmed kunna få en förklaring.

Dr Holm menar att helt området är unikt plant physiology eftersom alla andra odlingar strävar efter Yield och vill maximera tillväxt, frösättning, utveckling av frukt etc. Gräs för sportytor undviker vi medvetet att driva på så tillväxten hålls tillbaka, utan att plantan blir för svag. Vilket gör att det finns marginaler för att prova stress som tillväxthämmare utan att förlora vinstmarginaler som inom annan odling. Då vi redan gödslar gräs betydlig mindre än vad maximal tillväxt kan vara så har vi marginaler för att både gasa och bromsa beroende på hur vilken mängd stress som vi tillför/utsätts för.

 

Ett projekt där AI fick fyra år på sig för att lära sig sköta en golfgreen såg det först ut som AI klarade uppgiften, men det visade sig att när undantag uppstod hade AI ingen koll alls.

Artificial-Intelligence-Powered-Golf-Turf-Maintenance.pdf

Man samlade ihop data från väderstation, jordanalyser, skötselåtgärder, stimp mätningar etc som ofta görs på golfbanor för att träna AI på att ge bättre beslutsunderlag åt en greenkeeper.

Eftersom många faktorer inte mäts automatiskt utan det är data till största del tillfört från manuella mätningar missar man lite med poängen att träna AI. Stora datamängder behövs och de ska vara mätningar av faktorer utöver det som man gör själv som greenkeeper.

Tids-serier var inte tillräckligt för att ge underlag för skötsel. AI kunde heller inte förutsäga enskilda faktorer som Stimp värde. Först såg det ut som att AI var väldigt bra på att bedöma svamp etc men det visade sig bara fungera utifrån mätvärden som tränats på. AI hade egentligen inte lärt sig hur det fungerade och så fort främmande mätvärde ingick missade AI förutsägningarna.

Svårigheterna för AI blir tydliga när man inser att den bästa rekommendationen för svamp enligt AI är ”ingen risk” pga att svampskador ändå är ovanliga. En greenkeeper tycker det är katatrof med några få procent under en kort period, men AI får höga bedömningspoäng trots det bara för att AI alltid säger Ingen risk.

Så, det är nog lite för många faktorer inblandade, de är svåra att mäta automatiskt och sambanden är troligen ännu även för komplexa för AI att lära sig.

En greenkeeper som har lokal erfarenhet och aktivt observerar detaljer är änu överlägen AI att sköta en golfgreen.

Forskning om bakterier i jord lätt leder till produkter som inte är evidensbaserade.

När Lake Wheeler Turfgrass Field Laboratory at North Carolina State University undersökte hur gräs reagerade på vattenbrist såg man att rötterna påverkade lokala jordmiljön så att mängden Actinobacteria utvecklades dramatiskt.

How Changes in the Soil and Root Microbiome May Influence Turfgrass Drought Tolerance

Det som man ännu inte kan svara på är om dessa bakterier är ett skydd mot något eller om det är en ersättning för en brist, stimulans av någon annan funktion osv. Helhetsbilden är väldigt oklar och det finns mängder med faktor som kan påverka vad, hur och varför Actinobakterier utvecklas så drastiskt. Men indikationen av något som förändras mycket och går att mäta är alltid en bra grund för vidare fördjupad forskning.

Om man bara läser forskningen och noterar resultaten, utan att fundera på begränsningen i tillämpningarna, så kan det verka logiskt att tillföra dessa bakterier eftersom de behövs vid vattenbrist. Att odla bakterier är inte så komplicerat, det borde gå att sälja… Marknaden har många exempel på Bugs in a jar som i de flesta fall inte har någon som helst effekt. Inte bara för att funktionen hos bakterierna är oklar, utan att metoden att tillföra bakterier till jorden har visat sig vara ett väldigt dåligt sätt att påverka en koncentration i den mikrobiologiska sfären. Tillfälliga förändringar av en kultur möter alltid en stark fientlig reaktion från existerande mikroliv och utarmas kraftigt innan de når avsedd plats i jorden. Rent slöseri med pengar helt enkelt.

Studera produktkatalogen från din förnödenhetsleverantör så hittar man lätt produkter i samma kategorin – Bugs in a jar. Fråga alltid efter forskningsrapport som är publicerad i en refereed peer-reviewed Scientific Journal innan köp. Lita inte på artiklar i facklitteratur utan tydliga referenser.

 

Två exempel

Ex 1: Jag ägde Kärradals korthålsgolfbana och arrenderade marken av Varbergs kommun. Jag ville minska ytor med klippt gräs och öka andel högruff på banan enligt min hållbarhetsstrategi. Mina kunder var till 90% nybörjare och badgäster från de två campingarna i byn. När jag ökade ruffen förlorade jag 95% av en viss kategori kunder. Det visade sig att damer ovana vid golf inte vill leta boll i ruff pga risken att få fästingar. Erbjudande om att låna långbyxor, gratis golflektioner osv hjälpte inte. Av rent affärsmässiga skäl (hållbar ekonomi) kunde jag endast öka ruffen 5%.

Ex 2: Det havsnära läget för min korthålsgolfbana gjorde att jag fick flygsand från stranden varje gång det blåste. Genom att själv anlägga en låg gräsvall i kanten på banan mot vägen i vindriktningen, samlades sand på gatan när det blåste som jag städade upp. Sanden återanvände jag genom att dressa greenerna varje vecka (ekonomisk hållbarhet). Dressanden blev gratis och jag minskade min andel köpt natursand med 90%. Dessutom bidrog jag till forskningen genom att använda sandfraktioner av oprövade dimensioner. Jag visste dock att det fungerade eftersom jag arbetat på Turnberry i Scotland där green 6 på Ailsa Golf Course alltid blev dressad med flygsand varje storm.

Jag har svårt att se hållbarhetsarbete inte är underordnat affärsutveckling.