Det ökade intresse för en biologiskt hälsosam jord och klimatanpassade odlingssystem, har tyvärr gett lite för stor medvind för okritiskt tänkande och kreativ marknadsföring av produkter. I stort sett all forskning visar obefintlig nytta av biostimulanter. Men forskningen leder trots de negativa produktresultaten till kunskap som borde kunna vara till nytta för skötsel av golfgreener.
Andy McGuire, agronom, Washington State University Extention, har i flera bloggposter berört ämnet inom odlingssystem och i texten tillämpar jag resonemanget utifrån ett golfperspektiv.
Prof Frank Rossi, Cornell University, sa på en föreläsning för 15 år sen att det inte går att prata om ”plant health” för det är så otydligt begrepp. Samtidigt gjorde jag ett arbete på SLU om fysikaliska analyser av golfgreener (ref) och konstaterade att Nelson (2003) menade att mikrobiologisk aktivitet kan vara den enskilt största faktorn för att gräsplantan ska klara den stress plantan utsätts för med tanke på slitage, trafik, minimala klipphöjder och låga näringsnivåer för att få snabba greener.
De flesta böcker tog upp sambandet mellan Biologi, Fysik och Kemi för att beskriva hälsosam jordmån, men inga tillämpade resonemang gick att hitta. Jag fokuserade organiskt material (OM) och hur det påverkade olika egenskaper, men lyckades inte dra några glasklara slutsatser om effektiv skötsel. Inom odlingssystem med kohesionsjordar (aggregat bildande) var det annorlunda. Där konstaterade man att plöjning var det mest negativa för en hälsosam odlingsjord eftersom bildningen av aggregat stördes.
Andy McGuire angriper sambanden mellan biologi, kemi och fysik genom att fråga sig, i vilken ordning sker förändringar mot en hälsosam jord. Han påpekar att många anser att vi glömt de biologiska aspekterna och bara fokuserat skötselmetoder och näringstillförsel i odlingssammanhang. Dock, menar McGuire att det är fel att påstå att vi måste förändra biologiska aspekter i jorden för att förbättra jordens egenskaper. Forskningen har istället visat ny kunskap om varför skötselmetoder är så effektiva. Men det betyder samtidigt inte att vi ska strunta i biologin, bara inte tro att det räcker att fokusera på mikrolivet.
Om vi betraktar vegetationen i en ostörd miljö, där pH och näringsnivåer i jorden är inom rimliga gränser och det finns tillgång till solljus som tillför energi, så kommer en viss mängd biologisk aktivitet att ske i jorden hos de bakterier som trivs under förutsättningarna. När plantan tillför energi utvecklas mikrobiologin och även fysikaliska egenskaper i jorden, främst genom aggregatbildning. Samtidigt medför regn, rötter etc fysikaliska förbättringar så att förhållandet mellan mineral, vatten och luft i jorden påverkas vilket leder till ökad mikrobilogisk aktivitet som påverkar markkemiska förhållanden.
Poängen här är att drivkrafterna är främst markkemi, markfysik och energin från solljuset. Biologin i jorden medverkar till systemets förändringar men är inte en drivkraft som direkt medför effekter. All jord har egentligen tillräckligt med bakterier etc, de bara väntar på rätt förutsättningar. Att tillföra bakterier till en jord där inte befintliga bakterier trivs är meningslöst. Dels är det så extremt lite bakterier som kan tillföras jämfört med befintlig mängd och dels är miljön fientlig mot nya mindre anpassade bakterier
Istället bör man utgå från att man har den biologin som passar platsen och det gäller att underhålla den så gott det går istället för att försöka förändra den. De tre viktiga drivande faktorerna är:
- Tillför solljus så fotosyntesen kan skapa energi till jordens processer
- Hantera tillväxt och utveckling av organsikt material, så det finns föda i jorden för mikroberna
- Gödsla och tillför produkter som ger önskade effekter, men håll pH och stabila kemiska egenskaper i jorden
Att tillföra biostimulanter har undersökts av forskare. Av 44 jordbruksprodukter var 36 meningslösa, 8 hade effekt men fyra försämrade, endast en hade en kostnad som kunde motivera insatsen. Senare försök visade att 32 nya produkter hade 0 effekt. Den klassiska Mycorrhizan återfinns i många produkter men bara 12% av dem gav någon positiv effekt.
Ser man till hur biostimulanter tillverkas så har många komponenter som är svåra att framställa isolerade från odlingssystem, de måste kunna massproduceras, lagras, fraktas och inte förändras över tiden. Ändå är de för få för att påverka den stora mängd befintliga bakterier och årlig behandling rekommenderas vilket är mer affärsmodellens krav än jordens behov.
En grundläggande fråga är alltid – vad gör biostimulanten eller bioprodukten. Kan verkligen en flytande luftning (liquid aerator) fungera? Det är svårt att tänka sig hur medlet kan knuffa isär sandpartiklar vilket behövs för att öka porvolymen signifikant.
McGuire påpekar att det vi kan förändra hos biologin är att ge den mer mat. I en kompost eller stallgödsel etc finns mängder med bakterier och organiskt material i form av kol. Det är kolet vi är ute efter när man sprider stallgödsel i jordbruket. Mikroberna dör ganska snabbt. Produkter inom fotosyntater är restprodukter från nedbrytning av organiskt material. De har som uppgift att utvinna sockerarter och det tillverkas i bioreaktorer. Melass är ett exempel som ger effekter i odling men det är kortvarigt och lite utan kontroll, man vet inte vad som påverkas hos mikrolivet helt enkelt. Det är väldigt lokala effekter.
En golfgreen byggd på sand och utan aggregatbildning då halten silt och ler är låg, får organiskt material främst i ytan som filt och OM återfinns endast i låga halter längre ner i greenen. Man får lite välja angreppssätt, antingen driver man den som ett hydroponiskt system med inert växtbädd och allt som gräset behöver tillförs, eller så försöker man vårda biologin i marken för att få gräset mer motståndskraftigt i sig själv. Det är utveckling av OM som är svårigheten. Det finns kanske skäl till att gamla greenkeepers på brittiska öarna odlar egen kompost som de sprider på greenerna under lågsäsong. I Sverige var de för inte så länge sen vanligt med hönsgödsel på greenerna innan spelöppning för säsongen. Det kan ge en större aktivitet genom att föda mikrolivet.
Tyvärr är det svårt att veta vilka koncentrationer och mängder som skall tillföras. Analyser av kompost är mycket svårt och de tester av bakteriemängder och ”fungal ratio” etc är meningslösa, då vi inte har några riktvärden att utgå från.
McGuire påpekar att växtskyddsmedel inte steriliserar jord som många påstår. Vi vet att det ofta utvecklas en resistens med växtskydds medel, vilket egentligen är en mycket positiv egenskap hos jorden. Reaktionen hos mikrolivet när ett växtskydd används är att vissa bakterier är starka och klarar överleva om dosen påverkar deras typ. Dessa bakterier ökar relativt de svaga bakterierna och nästa gång får växtskyddet mindre effekt på dem, vilket kan minska inverkan på skadegöraren, men det är inte säkert. Den här egenskaper hos bakterier tillsammans med den enorma mängd och diversitet som finns hos bakterierna gör att ev negativa effekter på mikrolivet ofta blir tillfälliga och inom dagar eller veckor är en balans ofta återställd. Det som mest kan störa ett mikroliv med stora konsekvenser är temperatur och fuktighet.
Så för en golfbana med sanduppbyggda greener medför dessa resonemang om mikrolivet att det är: en motorsåg, kontroll på tillväxt och lagom dressning med sand med uppföljning av ph och mängd OM i ytan som är viktigast. Inte att köpa biostimulanter.